En kort uppdatering

Liam, åh lilla Liam. Busigaste av de busiga. Den där hönan han fått kommer det nog inte vara mycket kvar av när den sjunger på sina sista dagar. Liam älskar pippin! Slänger omkring med den så att vattenflaskor och papper  som finns på soffbordet flyger över hela vardagsrummet. "Här kommer jag med pippin, ska vi leka nu?" För mig blir han valp när han gör så. Smått klumpiga tassar som trippar på parketten, och en superglad vovve som vevar runt med det där mjukisdjuret. Han leker med pippin varje dag, och det händer nästan lika ofta att man bär ner på pippin "för den behöver ju också gå ut och kissa..." Om det skulle hända att vi tagit en lång promenad och man inte orkar leka med pippin . . . då sover man med pippin! Antingen har man den som kudde, eller så kan man snutta den lite i rumpan, för där är det himla mysigt att tugga.

Han är en för rolig förlur Liam. Även om han vet att när det sägs "gå och lägg dig" så är det biabädde, men ändå försöker han alltid låååångsamt hoppa upp i soffan.. Och om man säger nej, så går han runt bordet och antingen försöker hoppa upp från andra sidan, eller ställer sig i vägen för tvn och bara titta på en, som i "Jag förstår inte.. kan inte ditt språk.. Jag tänker inte fråga vad du sa, för .. Jag hörde nog inte.." : ) Ibland känns det som att man kan se på honom vad han tänker. Som när Liam skulle duscha. Då stod han och såg väldigt ynklig ut, med svansen mellan benen.. Och när det inte funkade, så försökte han långsamt, sådär Liam långsamt, luta sig framåt tills det att han var tvungen att sätta tassen utanför duschen för att stå. Sådär, trycker framåt lååååångsamt.

Och det är verkligen Liam i ett litet nötskal. : ) När han vet om att han inte får göra nått, så går det låååångsamt. Förutom när det är kanonkulan som gäller i sängen eller soffan. Då går det undan!  Eller när han ser en katt, då går det också undan. : )

En ska jag är lite imponerad av dock är det här med att få tuggpinne eller nått annat snask. Först jobbar man för godisen lite, och när man får den, tar man den och springer med ALL världens fat in i vardagsrummet, för att sedan parkera rumpan i . . . -trummvirvel- biabädden! Och hundar verkar inte vara några problem direkt heller. Det räcker med att säga "neeeej" när man ser att han skall agera. Det är de där tillfällerna då man inte hinner säga nej som är lite svåra. Oftast går vi bara tyst förbi. : )


Nu ska vi krypa ner. . Jag , Liam . . . och antagligen pippin. /Martina

 

  


Morgonpromenad

Vi börjar äntligen komma till rätta i den nya lägenheten. Saker hittar sin plats, och Liam finner ro.I Söndags kväll hade vi mys-stund på kvällen. Liam la sig vid mina ben och superduper-borsten åkte fram. Den är verkligen kanon. Jag borstade och borstade, medan Liam bara låg och blunda. Supermysigt. Pälsen blir len som silke och Liam får skön massage på köpet. (Och jag får bort en massa hår som annars hade hittats i soffa och säng.) 

 Idag började skolan och Liam skulle vara ensam hemma från 12 - 17. Så vi tog en ordentlig morgonpromenad i morse. När vi gick var det 14 grader och lite sol. När vi kom hem var det 19 grader och stekande.. Rocksjön har blivit vår nya favoritrunda. Den är lagom lång, har tät skön natur, och ligger precis runt knuten. En annan anledning till att Rocksjön är bättre än Munksjön är mängden folk som går runt dem. Det kan vara kul att träffa på folk, men på något sätt är det skönt att lunka runt utan att behöva sick-sacka mellan joggare, cyklister, och andra med högre fart.

Ena delen runt sjön består av en lång bro. Den är ganska trång och folk vill gärna cykla där. Men när de ser husse/matte med hund så hoppar de snällt av och antingen väntar in, eller går till mötes. Då måste man säga tack. Idag när vi gick på bron mötte vi en liten jack russel utan koppel. Matte kopplade och jag sa tack.. Efter det mötte vi en väsande tax, Liam ville nosa och busa (?), men vi fick passera. Har aldrig i mitt tidigare Liam liv märkt att han varit positiv till ett möte med tax. Kan vara för att jag har lite svårt för gädd-käks-låsare.. Tycker de är lite smått läskiga och ointressanta. Men det är bara jag..

När vi gått ungefär hela rundan kom vi till en park där folk ofta spelar freesbeegolf. Men inte idag.. Och iom att inga hundar syntes i närheten och parken är helt godkännd som kasta pinne fält, så mja.. Vi tog helt enkelt tillfälle i akt, han har inte fått springa på ett bra tag. Och sikken fräs det blev på Liam. Det räckte med att bryta av pinnen innan han förstod vad som var på gång. Värmde upp, och sedan for han iväg. 3 extra varv tog han innan han kom tillbaka med pinnen. Superglad Liam stod och flämta:  "igen!! Igen!!"  Vi var ute i löver en timme och när vi kom hem var vi svettiga och trötta båda två.
 
När jag kom hem från skolan stod Liam i fönstret som en kanin med öronen uppfällda. När han såg att jag var på väg in försvann kanin-huvudet och istället hittade jag honom vid ytterdörren. Antagligen har han legat och vilat hela dagen men vist är det skönt när plast-matte kommer hem.. Inte kul att vara ensam så länge och inte kunna busa då och då på dagarna. .


Söndagsmys



Morgonpromenad
  
  



Den senaste tiden har man fått
många roliga bilder på Liam.
Men jag tror den här tar priset...

Pippin är en bra vän


Först ska man leka med pippin. . .




. . . Sen ska man sova med den

8 Månader.

Känns som om jag alltid pratar om hur fort tiden går. Kanske inte så konstigt eftersom vissa dagar har en tendens att passera utan att bidra med något noterbart. För varje dag som går lugnar Liam ner sig mer och mer. Det tar ett litet tag att vänja sig såklart, men de första dagarna viste jag varken ut eller in. Stressad liten kille igen, ja det var inge roligt för någon utav oss. Men nu dansar vi vals igen och det nya hemmet verkar ha blivit hem.

Idag skulle jag jobba men blev givetvis sjuk och fick be far om skjuts för att orka hämta Liam hos Martin och Maya. Lämnade av honom där igår kväll, och kände redan då att något var på gång i kroppen. Så Liam var bara där på lite pyjamasparty och skön långpromenad på morgonen, sen fick han åka hem igen. Och hemma har vi haft det gott med soffbadande och glass.

Letar fortfarande säker "släppa Liam" plats i krokarna. Fotbollsplanen jag hade i tanken satt det farliga varningsskyltar på att man måste boka, tillträde förbjuden, osv. Iof Kan man ju gå till Torpa och favoritfältet, och samtidigt hälsa på Jim och Mando, men det är lite svårt för de jobbar kväll.

Jag tror att Liam är sugen på pannkakor. Vi får helt enkelt ha lite 8 månaders kalas i morgon när jag piggnat till. Pannkakor var ingen dum ideé annars! / Martina

aah, men varför skulle vi bli stadsbor för? Jag bor granne med en rottis, träffar stroppiga pudlar, och snobbiga små lurviga chiuaualiknande saker som jag vill skälla på. Alla är så märkvärdiga här! Tur att jag kom hit och visar hur en riktigt tjusig vovve ska se ut! Jag saknar tanterna på Torpa som alltid kom fram och klappade på mig och sa hur len jag var. .
 
Jag saknar inte parken där hussar och mattar glömmer plocka upp efter att deras vovvar lagt korvar. Det luktar inte gott på sommaren, och är inte kul att trampa i med tassarna. Tjejen tycker inte om att trampa med hennes tassar i det heller för den delen.. Det som är bra med att bo här är att vi kan gå till tjejens jobb och träffa Margot. Hon blir alltid superglad över att jag kommer och hälsar på! Det tycker jag är roligt. Försöker alltid smita in på posten, men det får jag inte. Och vi har tre stora sjöar man kan gå vid. En liten, en mellan och en som tar flera veckor att gå runt.  Tänk när hundförbudet på stranden tar slut, dåååå ska jag springa i sanden!

humm, när jag tänker efter...Det kanske inte är så dumt här ändå! : ) /Liam


Suck, tjejen är så fånig!
Tar plats och förstör mina
 fina bloggbilder. Konstig
blir hon på kort också....




Bäst jag plockar fram den
finaste posen jag kan..

Många promenader

Helgen har varit lugn och skön. Liam har gått från hysteriskt stressad till "normalt läge". De första dagarna i nya lägenheten var inte roliga alls, varken för mig eller Liam. I veckan har vi mest varit hemma och tagit korta promenader i området för att bekanta oss och börja känna att det är här vi bor nu. Igår regnade det lite men det hindrade varken mig eller Liam från att ta en runda runt rocksjön. På med regnjackan och ut, ut, iväg. 45 minuters promenad i rask takt. När vi kom in satte vi på lite kaffe och tog det lungt i sköna soffan.

Idag har vi inte heller gjort många knop under dagen. Lagat god mat och bara vilat. Vid 18 tiden klarade vi inte av att sitta still mer så vi kopplade oss och gick ut i det fina vädret. Det enda vi hade med oss var nycklarna hem och varandra. Vi gick igenom stan och kikade lite i alla fönster och gick sedan mot Martin och Maya för att säga hej. Viste inte om de var hemma men de var de. När vi knackade på dörren ropade de "kom in". De låg och mös i sängen med böcker och var antagligen trötta efter helgen i Göteborg. Liam for upp i sängen och började dansa runt. "Hallå, hallå, varför ligger ni här? Voff voff!".

Efter dans på Martin och Maya fortsatte vi vår sköna promenad längst Vättern. När vi gick vid småstugorna som ligger i ena kanten av stan fick vi lite oväntat skäll på oss av en stor rottis. Jag var inte beredd och ryckte till, Liam bara tittade med fortsatte bara gå. "Hallå, bry dig inte.. nu går vi." : ) Vi var ute i nästan 1½ timme, och när vi kom hem väntade god mat och soffa. Perfekt helg med sköna motionsrundor, och jag ska försöka hålla det så nu när man har mer valmöjligheter vad det gäller att hälsa på folk sådär oväntat. Alltid kul med ett litet mål i promenadandet. : ) /Martina


Hej hej, hallå! Jag bloggar alldeles själv! Idag har jag varit jätte duktig. Skött mig superbt på promenaden, inte varit klängig på tjejen, och har till och med låtit henne klippa mina klor utan bråk! Tjejen var så glad att jag fick massa godisar och det tycker jag är bra, för då blir man inte lika rädd för den där snipp-snopparen som gör klorna korta. Skönt att tjejen varit med mig mycket och inte jobbat. Vi har kramats hela helgen, men jag har sovit själv i biabädden! Det ni! Men på morgonen måste man ju ändå få gos, så när hon vaknar passar jag på att komma fram och puffa lite på henne så jag också får täcke. Då blir de magkli! /Liam


"You can call me bond..
James bond...Junior..."




"Jag SKA få plats"



Blogg blogg.
(Klorna klipptes efter fotot :) )



Sa någon lördagsgodis?



Ibland kan jag skratta så
att magen krampar. Och jag
älskar när man får dessa tillfällen
på bild. Är han inte vacker? :D


Nya lyan!

Nu är vi officiellt österbor! :-) Några kvadratmeter extra och ett helt nytt läge, och världens mysigaste innegård! Liam har inte gillat flytten lika mycket som jag. Han har varit väldigt stressad denna veckan men börjar sakta men säkert hitta ro. Igår var vi ute i det fina vädret och tittade på fjärilar. Underbar natur längst rocksjön. Det jag saknar med den förra lägenheten är en plats att släppa Liam på. Kom på att det finns en fotbollsplan 10 minuter härifrån.

Idag har vi bara legat i soffan och myst. Det regnar lite och det är skönt att bara få ta det lungt efter flytten.

   


Varför stannar vi?



Vart tog långnäsan vägen?



Livsnjutare :)


Vi bor i lådor

De senaste dagarna har varit hektiska. Vi har pratat om att röra på oss. Få mer hund och människo yta. Jo, jag och Liam är överrense! Så vi blev hittade på blocket av en tjej som ville byta. En helt fantastisk lägenhet på öster, jajjemen, vi blir riktiga stadsbor. Bilder kommer när vi installerat oss. Tanken var att vi skulle flytta den 22/8, men efter att tjejen fått fundera lite så flyttade vi fram flytten till nu i helgen. 2 veckor innan skolstart, mycket bättre! Så de senaste dagarna har bestått av lådor, skrubba, skura, fila och somna.

Igår tog vi ledigt från allt lägenhetsfix och följde med min pappa och syster ut till farfars sommarstuga. (som också ligger i Granarp där min mor och hennes man har sin. Smidigt!) Min farfar och hans släktingar, (nånting gift med någons barn och hans kompis) var där också. Liam var superglad när han märkte vart vi var på väg. Stuga = springa lös och bada. Liams favoritsysslor. Väl ute i stugan åkte bollen fram rätt snabbt och syster var första tjing på att leka med Liam. Inte mig emot efter 2 hårda dagar av packning. Jag, jag la mig i gräset istället. : )

Efter bollkastning och lite vila gick vi bort till mamma och hennes man för att äta lite. Liam får alltid vara lös i stugan. Bilar kör sakta och han håller sig alltid nära ändå. Matdags, perfekt tillfälle för att träna lite att vara kopplad på distans. Detta är fortfarande något Liam inte gillar. Han gnäller och gnyr trots att man är ca 3 meter därifrån och han hela tiden ser mig och de andra. Förstår att det inte är kul, men iom att de kan uppstå tillfällen då han faktist måste vara kopplad på distans är det lika bra att vänja honom vid det.. Även om det inte får, så känns de lite i hjärtat när han gnäller. Men till slut förstår han oftast och är tyst, men på sin vakt.

Efter mat, då blir det bada. Liam for i fortare än blixten, och jag hann inte ens ta upp bollen ur väskan innan en glad, blöt Liam stod bredvid mig och ruskade av sig vatten på mig och alla tillbehör. Det är så kul att se han bada, för han verkligen skiner av glädje när han får plumsa i vattnet och hämta bollen. Ser ut som en utter när han simmar med bollen i munnen. Det enda man ser är en näsa och 4 tänder.

Efter 5 timmar åkte vi hem och tillbaka till lådorna. Liam var super trött, och det förstår man väl efter så mycket motion. Han kom ut i köket när det prasslade. Vad är detta förnågot? / Martina

Jag tror tjejen blivit tokig. Först plockar hon ihop köksbordet, sen lägger hon ner alla saker i lådor. Och idag, har hon skurat väggarna! Ja, jag vet, det är helt tokigt. Hon plockade ner massa saker i papper häromdagen, då var jag tvungen att hjälpa till. Hjälpa till att rätta till. . Inte ska sakerrna ligga med papper på i lådor heller. Så jag kikade ner i lådan och nosade på det hon slagit in. Gjorde mig sådär lååååång, och släppte henne inte med blicken. Kommer hon  upptäcka mig? NU!! så sprang jag iväg med saken och började öppna den.. Men.. Vad är nu det här? Det låg ju inga godisar i.. Det brukar det ju göra! Jag fattar verkligen ingenting... /Liam


 
En sån där lååångnäsa!


  
Jag tvivlar inte på att bollen är Liams kärlek i livet..



  
Vem är gladast, mor eller Liam?


 
Somnade i bilen på vägen hem.. ahw! <3



Skönt?


"hey!! Du skulle bara VÅGA
packa ner min säng!!"


    
Där det finns godis . . .
. . . finns Liam .

Vi växer !

Jag minns att jag skrev för ett tag sen att jag inte märkte några men efter bernadshändelsen. Jag tror jag tar tillbaka det litegrann. Även om man märker att han gått tillbaka lite och blivit smått osäker så är det inte mycket. Han gillar inte hundar igen och skäller oftare på dem än förr. Reser ragg när han ser hund, vilket jag inte upplevt förut. Men vi fortsätter som förut och han kommer nog att bli lugnare med tiden. Det är jag säker på. Gäller bara att inte ge upp. :)

Han är fortfarande väldigt mammig, men har börjat förstå att biabädden är något bra och att man faktiskt kan softa själv. Jag försvinner ingenstans och han behöver inte vara med mig jämt. Liam är en fantastisk liten krabat för han lär sig så otroligt fort. Det sa bara swisch, och sedan förstod han att man inte behöver vara i samma möbel eller rum precis jämt. Jag envisas med att han ofta och länge ska ligga i biabädden. Och han kopplar av väldigt bra och lider inte av att jag bestämmer. Han gnällde några gånger i början men med en stor portion ignorera så försvann även det. Man hittar honom allt oftare i biabädden än sängen eller soffan, och hoppar inte upp i soffan så fort jag sätter mig där.

Häromdagen fikade jag och en kompis i köket, och Liam  låg och mös i hög grad i vardagsrummet hela tiden. Framsteg, framsteg, helt otroligt! Har jag folk här får man oftast tjata lite mer, men han löser det galant. Stolt blir jag :) Man märker att han har lättare för att komma ner i varv på något sätt. Behöver inte alltid ha koll, utan ligger där han ligger, och har det bara gott.

Vi har börjat träna nya komandon och det senaste hittepået är "dansa". Liam ställer sig på bakbenen och har framtassarna på min mage, och så går man bakåt, och sedan framåt, och Liam ska följa med. Iom att han alltid gör som man säger om man har godis i handen så har jag börjat lägga dem bredvid mig istället för att ha den i handen. Vi lyckas med detta om han får ha tassarna på min hand/arm. Lite lättare att följa med då utan att han glider ner. :) Roligt med träning som inte har med "problem" att göra. : )





RSS 2.0