Wikellis Liam O'Milo

Igår rörde vi inte många ben i kroppen. Film och täcke i soffan, pizza och klapp på hunden. .  Han är så fin, och ja, jag är nog kär! Katta och Micke har gjort ett fint arbete med Liam, det märks på hög nivå. Han har gentlemannen i sig, och det är i 9 fall av 10 en fröjd att ha han här. . En keligare kelknutte får man nog leta efter. Men i 1 fall av 10 är det de här med hundmöten. Sprang på två sådana i Lördags tror jag, och att komma ner i stress var svårt även hemma. Och det är just där som det känns som JAG brister, även om jag vet att husse och matte tampats med detta problem innan. Men jag ser att det finns rum för utveckling, för oftast "landar" han så snabbt. . Vi behöver inte ens vara inne för att han ska koppla ner det som hänt. Utan ofta försvinner oron när hunden passerat oss. Jag hoppas jag får tid för lite lek med boll idag. Fröjden i lillkillen efter att vi varit ute i lördags var utöver det vanliga. Någon form av ro. :-)  /Martina

Det har varit många människor här och hälsat på mig. Alla är så nyfikna på vem jag är , och jag gillar dem för de vill klappa på mig. En kille skojade om att jag matchade soffan, det tyckte jag var lite roligt. För då kan jag sitta i soffan så ser ingen mig! hihih. . Jag har precis bäddat sängen, men det blev inte så bra, så jag la mig i soffan istället. I lördags var någon Johan här och han tyckte jag väldigt mycket om. Han klappade på mig hela tiden så jag la mig mellan tjejen och johan. . De drack kaffe och jag fick fika på mitt ben. Supermums! /Liam