Wikellis Liam O'Milo

Oj så fort dagarna går nu. Swiiiich sa det sen var det onsdag kväll! Liam har varit hos Martin och Maya idag och igår kväll. Fullmåne och utan hund = sova fantastiskt dåligt. :( Konstigt mirakel att inte kunna sova så bra när Liam inte är hemma. Även om han inte sover i sängen (vilket händer allt mer sällan nu för tiden då soffan är prio ett) så sover man dåligt när han inte är hemma. Mjaa, låt oss kalla det att vara fäst vid denna fantastiska individ. :) Whippetsjukan även kallat.

Idag när jag satt på en föreläsning och hade tråkigt eftersom jag inte hängde med alls så pratade jag lite med Katta. Hon visade ett bedårande fin filmsnutt på Elliott och Oscar ute i trädgården. Eliott kramar om Oscar när han sitter i trädgården. Snubblade vidare bland  hennes klipp och hamnade 3 år bak i tiden. Hittade klippet som var mitt första möte med liam. Då fick man en massa minnen och en massa känslor och tankar som man hade då. Man satt och tittade om och om igen och tänkte "hoppas jag får ha honom en månad, åh hoppas hoppas!" Klippet har ni här.  Jag kommer ihåg att man fastnade för de djupa bruna vargögonen, och det var även det första smeknamnet han fick av mig ; vargöga. Han skulle stannat några veckor, nu har det gått 14 månader. Ja jisses! :)

Humm. Jag bör väl egentligen inte sitta här och vänta. Vi har en massa hundleksaker att packa ner.

Det är väldigt mycket att tänka på och brist på motion råder. Både för mig och för Liam, hua! Under flytten ska Liam vara hos Sofie som har Leo och Princess. Hon kommer bo rakt över gatan när vi har flyttat. Vill verkligen ha flytten överstökad nu så att man kan gå ner på fotbollsplanen med hundkompisarna eller bara kasta lite boll..


Det har hänt riktigt mycket tråkigheter den senaste tiden. Igår förmiddags ringde Nellies husse och gav oss tråkiga nyheter. Nellie hade råkat ut för en olycka kring vätterstranden, så hon finns nu inte mer. :( Jag tycker det är så hemskt. Liam brukade alltid bli så glad när han såg Nellie. Började åla, åla, åla för att komma fram och när han väl kom fram var det massa pussar och kramar. Vi kommer sakna henne jätte mycket. :( Usch inte kul alls.. All tanke till matte och husse ! <3


 

Finns det hjärterum,
så finns det whuippetrum.

---

 

---

 

   

 
Vila i frid, lilla stumpan! <3

Mellanrummen här blir allt större och större, med andra ord blir tiden för att blogga mindre och mindre. Den senaste tiden har det varit mycket i skolan, men även privat. Som många säkert vet om, och andra INTE vet om så ska vi flytta (igen). Denna gång tillkommer en person i Liams och mitt hushåll och vi får 110 kvm att röra oss på. Det är alltså samboskap som står på kartan den här gången och är anledningen till att Liam och jag rör på oss.  Vi kommer att flytta tillbaka till Torpa, alltså tillbaka till det området där jag och Liam bodde först.

Det som har saknats på öster är naturen. Man har rocksjön här, men mycket mer alternativ utan bil finns inte. Torpa är lite lättare + att de flesta vänner bor ju faktiskt på torpa. Det som känns bra är att flytta tillbaka (och mycket närmare) till Liams favorit ställe; fotbollsplanen! Mando bor ju nära, honom busar vi för lite med.

Liams tå har inte blivit bättre. Han visar på lite halt då och då, men vi får hoppas att det blir bättre när vi kommer igång och rör på oss ännu lite mer. Snön är ju faktiskt borta nu, men skönt vore om de sopade bort gruset på marken.

För övrigt är liam världens gladaste själ och nu väntar vi bara till att ha tid och rum för att åka och hälsa på Malmö, för det är något vi verkligen, verkligen vill nu i vår/sommar. Håll ögon och öron öppna för detta. Vore kul att ta och slänga ihop en liten kompisträff med Liams kompisar och syskon från skånetrakterna när vi väl kan ta oss ner! Hojta gärna på oss om intresse finns för detta. :)

Livet är fantastiskt! Solen tittar fram och då känner man att våren är på väg. Snälla snö, smält nu! Snälla snälla, vi vill träna kapp nu! Liam ligger just nu i Hennings säng och soldyker.  Ligger och myssmackar lite och blundar lätt. Fina vovven.

Igår träffade vi Nellie och Hella en stund. Nellie och Liam busade i den höga snön på vätterstranden, men inte länge. Det var för kallt så vi fick gå in igen.  Liam och Nellie hänger titt som tätt och Nellie har gjort stora framsteg att lägga på sig lite tuffhet vad det gäller att lämna matte och husse en stund. Tycker hon blir mer och mer säker för varje gång hon hälsar på och det är kul att se.

I lördags sov Liam över hos Nellie, Hella och Chris. De hade haft en myskväll i sängen med tv och mycket kramar. Tror inte herr mysknorr klagade över det. :) I övrigt är allt bra. Tiden rullar fortare än vad man hinner med och våren bjuder på många nya livsvändningar. Men det får bli att blogga om en annan dag, för nu ska jag vispa grädde! :)

Foto från lördagens
 pyjamas party