Wikellis Liam O'Milo

Känns som om jag alltid pratar om hur fort tiden går. Kanske inte så konstigt eftersom vissa dagar har en tendens att passera utan att bidra med något noterbart. För varje dag som går lugnar Liam ner sig mer och mer. Det tar ett litet tag att vänja sig såklart, men de första dagarna viste jag varken ut eller in. Stressad liten kille igen, ja det var inge roligt för någon utav oss. Men nu dansar vi vals igen och det nya hemmet verkar ha blivit hem.

Idag skulle jag jobba men blev givetvis sjuk och fick be far om skjuts för att orka hämta Liam hos Martin och Maya. Lämnade av honom där igår kväll, och kände redan då att något var på gång i kroppen. Så Liam var bara där på lite pyjamasparty och skön långpromenad på morgonen, sen fick han åka hem igen. Och hemma har vi haft det gott med soffbadande och glass.

Letar fortfarande säker "släppa Liam" plats i krokarna. Fotbollsplanen jag hade i tanken satt det farliga varningsskyltar på att man måste boka, tillträde förbjuden, osv. Iof Kan man ju gå till Torpa och favoritfältet, och samtidigt hälsa på Jim och Mando, men det är lite svårt för de jobbar kväll.

Jag tror att Liam är sugen på pannkakor. Vi får helt enkelt ha lite 8 månaders kalas i morgon när jag piggnat till. Pannkakor var ingen dum ideé annars! / Martina

aah, men varför skulle vi bli stadsbor för? Jag bor granne med en rottis, träffar stroppiga pudlar, och snobbiga små lurviga chiuaualiknande saker som jag vill skälla på. Alla är så märkvärdiga här! Tur att jag kom hit och visar hur en riktigt tjusig vovve ska se ut! Jag saknar tanterna på Torpa som alltid kom fram och klappade på mig och sa hur len jag var. .
 
Jag saknar inte parken där hussar och mattar glömmer plocka upp efter att deras vovvar lagt korvar. Det luktar inte gott på sommaren, och är inte kul att trampa i med tassarna. Tjejen tycker inte om att trampa med hennes tassar i det heller för den delen.. Det som är bra med att bo här är att vi kan gå till tjejens jobb och träffa Margot. Hon blir alltid superglad över att jag kommer och hälsar på! Det tycker jag är roligt. Försöker alltid smita in på posten, men det får jag inte. Och vi har tre stora sjöar man kan gå vid. En liten, en mellan och en som tar flera veckor att gå runt.  Tänk när hundförbudet på stranden tar slut, dåååå ska jag springa i sanden!

humm, när jag tänker efter...Det kanske inte är så dumt här ändå! : ) /Liam