En pratig Liam
Idag har jag verkligen inte haft motivation till något som heter skola. Imorgon och på onsdag är de sista dagarna sen har jag "jullov". Dvs, plugga så mycket det bara går, men inga fläng till skolan. Förhoppningsvis släpper min benhinneinflammation snart, för jag vill röra på mig!
Julgranen här hemma har Liam låtit bli. Trodde han skulle börja leka med kulorna i granen, men icke sa nicke. Den står där den står, även om den stått snett en gång när jag kom hem.. humm, i wonder. ;D Däremot har jag vid ett flertal tillfällen hittat en tomte som jag har i ett fönster i vardagsrumet ute i köket, i sängen, på golvet, eller i Liams biabädd. Det är alltid den guldiga tomten, inte den silvriga. Bara guldtomten..
I lördags tog vi en timmes utomhusbus med bollkast och annat skoj. Tex att få liam att gå runt en stolpe när jag står mitt emot och kopplet ligger runt om. Han hoppar mest och försöker gå rakt fram mot mig istället för runt, men i lördags kom brytpunkten när han förstod vad jag ville.
Idag har vi tränat på att prata. Alltså att på kommando börja prata, inte skälla. Eller sjunga kanske är bättre för att förklara, men vi använder komandot "tala". Första steget är att få liam att förstå vad det innebär. Att alltså inte skälla utan yla. Åter igen när vi gör något, så fattar han snabbt. Han blir lite frustrerad ibland och försöker hoppa upp på mig. Men lungt och stilla försöker man på nytt och när han lyckas blir det godis och busfest. Kram,klapp och kel. Såhär kan det se ut och låta vid ett första träningstillfälle (om man inte råkar trycka av kamerna mitt i vore ju himla bra..) Det kan även låta såhär. Höj lite så hörs de bättre. :D hahaha.. /Martina
Spej, spej !
Myys
Pussar från Henningen :)
