Händelserika dagar.

I Måndags ringde en gammal chef till mig på P&B turbutik och sa att de behövde hjälp Onsdag och Torsdag. Ringde runt till mina hundvaktande vänner men ingen kunde. Ringde tillbaka till chefen och sa, "tyvärr, hittar ingen hundvakt.." Chefen svarade "Ja men hundvakt. Hunden kan väl vara med? Våran hund är alltid med. Lås butiken när du går ut med honom och ring om det inte funkar så kör jag hem honom" Men jisses vad snällt! Fixar jag bara någon som kör mig dit första dagen så går det väl bra. Kvällen innan var jag lite orolig och kunde inte sova så bra. Tänk så står Liam och gnäller vid dörren hela dagarna. Eller tänk så vankar han bara runt och är orolig. . .

Snälla, snälla Frida steg upp klockan 08 och körde mig och Liam dit kl 08:00. Tog med biabädd, kompostgaller, och massa massa gottisar. Liam nosade runt i hela kontoret och tittade förvånat på mig. "Vad handlar det här om?" Ställde upp dörren och satte för kompostgaller och började öppna butiken. Liam sa ingenting utan fortsatte att nosa runt. Vi har tränat myyycket, dagligen, och i långa perioder på att Liam ska ligga i biabädden medans jag gör annat i lägenheten. Efter många långa pass och efter endel tjat så har han stannat i bädden och kopplat av. Därför tänkte jag att det kan vara bra att ta med just biabädden och en liten snuttefilt som luktar hem. Vänder mig om då och då, och märker att Liam inte vill ligga ner i bädden, utan hellre stå vid gallret och försöka komma ut. Om inte det, så stod han bara och tittade, men sa ingenting.

Efter ett tag stänger jag till dörren lite men lämnar den på glänt. Kollar till Liam efter 20 minuter, och då ligger han i biabädden och sover djupt. Springer lite med tassarna i sömnen och drömmer antagligen om att kasta boll. :-) Första dagen gick jättebra, och vi fick till och med kärt besök som tog ut Liam en stund på eftermiddagen. En halvtimme innan stängning kom nuvarande chef och höll oss sällskap. Det tyckte Liam var skönt..

Idag har det gått lika bra. Dock kom Liam tillslut på hur man kunde få upp gallret, så två gånger fick jag jaga busig Liam. Inga kunder i butiken som tog illa upp utan skrattade mest och ville klappa honom. Barnen tyckte det var jättekul och som tur var så hade jag inte mer än 1 familj där. När det var en timma kvar på arbetsdagen ville Liam inte jobba mer utan blev lite gnällig och pratade endel. Men vilken tur att jag var förberedd med massa Liamfavoriter. Så när han satt ner och var tyst i biabädden igen så blev det gottis.

Nu ligger vi här i soffan och Liam sover gott. Det är jobbigt att jobba! :-) /Martina

Jag tycker det är ganska tråkigt att jobba när man blir rastlös. Inte får jag hjälpa till heller utan tjejen ska göra allt själv! Jag kan väl med sälja människogodisar och papperslappar med siffror på. Ibland stod jag parkerad och gav människorna de där snälla ögat för att se om någon ville släppa ut mig. Men det funkade aldrig så jag fick öppna själv. Och jag kunde, bra va?  De senaste dagarna har det varit en tjej här med olika människor, Hon heter Hillevi, och ska bo här! Men . . Vart ska vi bo? Tjejen säger att vi ska bli riktiga stadsbor och få närmare till djuraffären. Det tycker jag är super bra! Och nära till den stora sjön som ingår i den här stan. . Imorgon ska jag nog få röra på mig tror jag. Hon säger det iaf. . Undra vad det blir för roligt! :-) /Liam

   
Ett, tu , tre . . Somna.


Hallå? Ska vi gå
hem snart?



Här sak vi bo snart!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0