Wikellis Liam O'Milo

Fantastisk dag! Packade fikaväskan och tog bilen ut med Mija och Frida till Vidablick. Med Liam i långkoppel och en bunke i handen gick vi ut i skogen med solskenet i ryggen. Liam skuttade glatt omrking i skogen och gjorde tvärstopp när han hittat något intressant att lukta på. Mija hade med kameran och tog en massa bilder. Jag var så inne i blåbärsplockningen att jag knappt märkte att man hamna på bild. Släppte Liam lös en stund och han blev så glad att han drog 0 til 70 på två röda. Världens gladaste whippetrumpa flög förbi, och det var verkligen det där glada vinthundsruset som han bjöd upp på. Har aldrig sett honom i den farten innan.. Var nästan så att de rök om tassarna.

Efter 2½ timme i skogen samlade vi ihop oss och fikade på parkeringsplatsen. Några av mina lägerledar vänner kom förbi och hälsade på mig och Liam. Pratade en stund med kaffe i ena handen, kaka i andra, och Liam fastspänd i skärpet. Liam satt fint bredvid och la då och då tassen på mitt knä för att få en liten bit av fikat. Men det fick inte, chokladmuffins är väl bland top 10 av det sämsta hundfikat. Vilken tur att jag hade med mig godis i fickan.

Lekte lite på fotbollsplanen och övade lite kommandon. Har försökt få Liam att krypa här hemma men har aldrig lyckats. Detta visade dock Liam upp att han kunde idag, och det hade jag inte en aning om. Han klämmer på många dolda talanger den här hunden. :-) Efter fika och bus gick vi ner till stranden. Där fick Liam springa lös och fick givetvis synd på några ankor ute i vattnet. Så fort plockade jag upp en pinne och kastade den åt ett annat håll. Liam dundrade i för glatta livet och hoppade omkring i vattnet som om han aldrig har badat i år.

Nu är vi hemma igen och jag har rensat två liter blåbär som ligger i frysen. Liam ligger i sängen och drömmer om kaniner, därför kan han inte blogga just nu. Men jag tror han är mycket nöjd över dagen i skogen. / Martina