Wikellis Liam O'Milo

Oj så mycket som har hänt. Både jag och Liam har blivit äldre. Förra veckan bestod av mycket kalas, mycket tårta, och presenter. Både i människo- och hundform! I Onsdags morse ringde det på dörren. Där stod en söt liten post-tant med ett express till mig. Ett stort fint lila paket! Jag och liam satte oss på golvet och öppnade paketet. Lillfisen var jätte ivrig, han  kände nog att det luktade Malmö! :-) Han buffade, och puffade med nosen för att få bort pappret. I paketet låg massa små paket, 2 till mig och säkert 6 paket till Liam. Om inte mer! Jag fick en jättefin bok om whippets som jag tittar i nästan dagligen. Fina bilder och massa rolig fakta om rasen. Utöver bok fick jag världens finaste kollage på Liam som valp, och då måste jag faktist erkänna att jag blev lite tårögd. Fina, fina, fina familjen i skåne! Fina, fina, fina vovven som jag älskar så! Tänk så snälla familjen är, jag blir helt varm inombords!  

 I Fredags jobbade jag hela dagen, men hämtade Liam hos dagmatte vid 16 tiden. Nu skulle det kalasas! Jag gjorde en fin hund-tårta med lite torrfoder, blötfoder, köttbullar och korv. Placerade krovstumparna med en halv köttbulle på varje korvbit som fyra små ljus. Vilken fest! Tyvärr hade inte mitt paket kommit fram, men Liams snälla husse och matte hade ju skickat massa med paket så han blev ju inte utan i vilket fall! Sådan tur! :-D Liam fick massa goda godisar, en mjukis boll som piper och en liten gummiko som piper roligt. Liam är dödsförälskad i bollen. Så fort den ligger framme är det stoj och bus. Det där valpiga beteendet kommer fram igen, så otroligt kul att se honom sådan. :-) Man blir så glad!

Efter det lilla kalaset kom några vänner över. Vi satt och kollade på talang, drack lite vin och hade jätte trevligt. Efter några timmar beslöt vi oss för att gå ut en sväng. Kvällen var lyckad fram till kl 00 då någon som inte kan skilja på "mitt och ditt" hade lyckats ta min plånbok, mobil, och nycklar! Då greps jag lite av panik. Jag hade ju haft handväskan stängd hela kvällen, hur kunde jag missat det? Gick runt och letade i säkert en timme på krogen vi var på, och vägrade inse att någon stulit mina saker. Tänkte att jag måste ha tappat dem. Till slut insåg jag att jag kommer inte komma in i lägenheten i natt. Jag kommer inte in till Liam. Och det var nog den värsta känsla jag haft på länge. Efter 1½ timme frågade jag personalen igen om de fått in något, och vid det här laget hade jag spärrat mitt visa kort. Servitrisen gick och kollade med kollegorna och kom tillbaka med min plånbok. Kontanterna var borta, men resten låg i. När jag var på väg hem för att på något sätt komma in (ringa brandkår eller vad man nu gör), så kom servitrisen springandes med min nyckelknippa. Vilken lättnad! Jag kommer in till vovven! Hon sa att plånboken låg slängd i ett hörn, och nycklarna inne på herrtoan! Lyckliga mig som hade råkat ut för korkade sjuvar. Leg + nycklar = hitta.se  = Komma in i lägenheten med nyckel. Men de tänkte inte så långt och jag tackar gudars för det. Men det tråkigaste med denna histora är att mobilen är borta, dvs ALLA Liams födelsedagsbilder. Kan säga att detta stör mig dagligen. . :-( Filmade när han öppnade sina paket från familjen, men inget finns kvar. Buhuuu! :-( /Martina

I morse stötte vi på den engelska bulldogen som jobbar här nedanför. Han är så himla morgonseg och vill inte leka med mig då. Han vill mest sova! Igår fick jag paket som var försenade. Vilken superduper fest i efterskott! Fick färgglada hundbajspåsar, massa leksaker, massageborste och tjurmuskler! Åååh, så snälla alla är när man fyller år! Man borde fylla år varje dag! Igår var vi ute och busade vid munksjöparken i det fina vädret. Saknar verkligen att springa. Tjejen tycker inte jag ska göra det så länge jag visar på ont i benet. Så nu ska hon ringa vetrinären så vi får kolla vad det är. Jag vill inte riktigt stå med hela foten i marken. Vill inte riktigt stötta på det benet jämt... Gillar inte vet, men vi måste  nog den här gången! /Liam