Wikellis Liam O'Milo

Idag kom Sofie och Leo hit innan vi åkte till vetrinären. Leo dansade runt och Liam därefter. De är så otroligt fina ihop. Leo parkerade rumpan i mitt knä och pussade på mig medan matte åt upp sin mat. Alltid kul att träffa Leo och Sofie. :) Hundhäng är liksom aldrig fel. Av bor det till vetrinären, dock inte djursjukhuset utan till smådjurskliniken som har lite bättre rykte. Kan tycka att djursjukhuset är lite dyra med, + att man får fråga saker hela tiden och får svar som är betonat som om man borde vetat om svaret på frågan. Men det har bara varit endel gånger, somliga är bra där. . nåväl.

Myyyycket snö i Jönköping så man får köra försiktigt. Tillslut var vi framme och Liam kände på en gång vart vi var för han började pipa och gny redan utanför. Visade sig att vår tid vad 14:30, och inte 15:30 som jag skrivit ner. Är 99% säker på att de sa 15:30 för jag repeterade det precis efter att vi lagt på luren vid tidsbokning. humm.. Som tur var fanns vår vetrinär ledig så vi fick komma in efter bara några minuter ändå.

Behövde inte be om röntgen efter att de klämt på liams knöl utan de sa att det är bäst att göra det iom att det inte känns som en svullnad, utan för att det är hårt som brosk. De sa att de eventuellt ville ge honom lugnande men det har han inte behövt när vi röntgat innan (förutom bernadshändelsen men det är lite skillnad på situation.) Då frågade de om jag var säker, och åter igen sa jag ja. Var dock lite osäker för liam var otroligt pipig och skakade som ett asplöv. Men efter att han hoppat upp på röntgenbänken blev han hur lugn som helst. Tjejen som röntgade var supertrevlig och positiv. Visade sig senare vara en nära väns syster, lite kul.

Efter röntgen tittade vet + ortoped på bilderna, så vi fick vänta lite. Vi satt inte i väntsalen utan i en korridor. Liam stog och pep då och då, men fick ibland syn på en stor planch med massa kissar på och glömde bort pipet i någon sekund. Tillslut hoppade han upp vid mig och Sofie och la sig i mitt knä. Längst ner i korridoren hörde vi ett ynkligt litet pip. Sofie sa att hon sett en whippet valp där för en stund sedan. Och vist var det de! Tillslut stack ett liiiitet whippethuvud fram i dörrposten och han var så söt! Samma färg som liam med svart nosrygg. Liam stog och tittade på valpen och valpen på honom och tillslut började de prata med varandra. "uuuuuh, våra mattar är så dumma, piiip"

Tillslut kom vetrinären tillbaka och sa att det verkar vara en vädligt irriterad belastningsskada som bildat hård vävnad omkring leden. Ingen benskada eller dylikt! Underbart.  Remadyl i 21 dagar + sjukjympa hemma. Dvs böja och sträcka tår, (vilket jag ofta gör när vi myser i soffan.. vet inte varför.. antagligen för att pilla med något..) Återbesök om 3 veckor för att se om Liams lilla tå svarar på behandlingen. Det skönaste var att höra att Liam ska röra sig som normalt så länge han inte visar tecken på att han har ont eller att det blir mer svullet. Ah, mitt hjärta lättade 20 kg. Imorgon ska vi ut i kylan minsann! Ta en liten promenad för att fira :)

Liam ligger bedvid nu och är dötrött. Kanske borde börja sjukjympa tån nu när han ändå inte bryr sig så mycket! :) Hoppas att tån svarar på behandling så att vi slipper vetrinär och problem med den framöver! Nu ska vi gosa, jag och favoritfisen!

 

Ett riktigt "kör försiktigt" väder.
- 9 "bara" om man jämför med
tex uppsala som hade -29 igår.