Wikellis Liam O'Milo

Oj så fort dagarna går nu. Swiiiich sa det sen var det onsdag kväll! Liam har varit hos Martin och Maya idag och igår kväll. Fullmåne och utan hund = sova fantastiskt dåligt. :( Konstigt mirakel att inte kunna sova så bra när Liam inte är hemma. Även om han inte sover i sängen (vilket händer allt mer sällan nu för tiden då soffan är prio ett) så sover man dåligt när han inte är hemma. Mjaa, låt oss kalla det att vara fäst vid denna fantastiska individ. :) Whippetsjukan även kallat.

Idag när jag satt på en föreläsning och hade tråkigt eftersom jag inte hängde med alls så pratade jag lite med Katta. Hon visade ett bedårande fin filmsnutt på Elliott och Oscar ute i trädgården. Eliott kramar om Oscar när han sitter i trädgården. Snubblade vidare bland  hennes klipp och hamnade 3 år bak i tiden. Hittade klippet som var mitt första möte med liam. Då fick man en massa minnen och en massa känslor och tankar som man hade då. Man satt och tittade om och om igen och tänkte "hoppas jag får ha honom en månad, åh hoppas hoppas!" Klippet har ni här.  Jag kommer ihåg att man fastnade för de djupa bruna vargögonen, och det var även det första smeknamnet han fick av mig ; vargöga. Han skulle stannat några veckor, nu har det gått 14 månader. Ja jisses! :)

Humm. Jag bör väl egentligen inte sitta här och vänta. Vi har en massa hundleksaker att packa ner.