Olyckskorp/olycksfågel

Uj uj uj. Olyckskorpen har varit igång igen! En med lärdom i handen dessutom.

Liam och husse busade ute på lunchen i Tisdags och Liam aka full-av-fart fick tag i en pinne och knep till . . . dock låg pinnen på fel håll. Pinnen trängde igenom under tungan satte och sig. Liam skrek och skrek till husse kom fram och plockade bort den. Chockad hund och husse sätter sig i bilen och efter en stund börjar Liam dregla som en hungrig golden retriver och blodet rinner. Hemma igen ringer husse djursjukhuset som tycker de kan vänta tills imorgon.. "De har ändå fullt upp.." Han tycker ändå inte att det verkar okej så han ringer mig på jobbet och frågar om han ska skita i vad de sa och åka ditt och sätta sig och hoppas på tid. "Åk" sa jag bara..

(Vetrinärer i all ära men ibland, som jag nämnt innan, börjar man f-n undra.)

Liam får komma in efter en bra stund och vetrinären säger att han måste stanna och opereras. Pinnen har gjort ett 5 cm söndertrasat sår under tungan och man ville gå in och titta så inga flisor satt kvar och sy såret. Husse fick åka hem utan hund den dagen och Liam opererades kl 23 på natten. Dagen efter kom jag hem från jobbet och vi väntade, och väntade på det där samtalet från djursjukhuset. vid 11 tiden ringde de och sa att allt gått bra och att Liam fått i sig lite mat, och kommer få åka hem. Han hade efter att narkosen släppt krypit upp i vetrinärens knä och pipit lite för att sedan somna tryggt till klappar och gos.

Kl 15:00 hämtade vi Liam. Vi fick sitta i ett undersökningsrum och vänta och tillslut dök en vinglig och vindögd lillskrutt upp i dörrgaveln. Pip-SM när han såg att husse och matte var på plats, men det gick ju knappt pipa.. stackarn. Efter att vi pratat med vetrinären i en glad samtalston slutade Liam pipa och började slappna av. Tillslut började baken gunga lite och rätt som det var dök gumpen ner och sen snabbt upp. Älskade gubben höll på att somna ståendes.

Nu är det Norocarp som gäller i 5 dagar, blötfoder och om han inte dricker så får vi spruta in vatten. Råkoll efter nya blödningar och var, och återbesök om 1 vecka. Det rinner ur munnen på honom hela tiden och han vill inte riktigt stänga men det förstår man ju såklart. Starckars liten. Som väl är så är Liam väldigt lik matten vad det gäller maten. När den väl står framme så äter man. :-) Så han åt faktiskt som vanligt redan igår kväll men vi fick verkligen väcka liv i honom igår för han sov som en tegelsten. Vid ett tillfälle somnade han sittandes nästan rakt upp.

Igår när vi skulle gå och lägga oss för natten bäddade vi extra gosigt i lilla Liam-sängen och han somnade nästan fallandes. Matte kunde ju inte dra sig för att krypa ner lite i det gosiga och klappa på honom. Vaknade igen vid 01:30 i liams säng..

Idag vaknade jag av det där "tiss-tass"- ljudet som liam gör på morgonen innan han ska krypa upp i sängen. Rätt som det är stod det 4 ben i sängen och två små små små  russin-ögon som tittade på en. Gosigt!! Där låg vi en stund och mysknorrade.  Liam har ätit idag med men fortfarande inget vatten. Som tur är så innehåller ju färskfodret vätska men tyvärr inte tillräckligt. Så vi får nog ta fram den lilla sprutaren idag.

Dyrt kalas det där med natt-operation. Men det är ju en själv som betalar när vetrinären säger "vänta tills imorgon" istället för "kom in på direkten". Pengar är dock rätt oväsentligt i jämförelse med den underbara lilla krabat man har här hemma. I sådana här lägen gör man ju allt, och betalar då vad som hellst för att allt ska bli bra. Just nu ligger liam och solar på sin lilla matta i balkongrummet. Morgonkissen blev en "göra-vända" historia. Ville inte vara ute mer än nödvändigt. 

 




Lite svullen hund



Trött hund med dreggelduken


 
Ett tappert försök i att vakna upp och vända
upp magen i söthetens tecken. :) Klart man inte kan
låta bli att pussa magen trots hans utseende . haha


Kommentarer
Postat av: Inger

Lilla Liam, oturspojken!

2011-06-16 @ 22:11:01
Postat av: Katarina

Stackars lilla Liam!

Men skönt att få se bilder på honom :-). Med magen i vädret trots allt!



Han har det inte lätt men han har väldig tur som har en sån fin familj som tar hand om honom!!!

Hoppas att det läker fint och att det snart inte gör så ont på honom. Lilla hjärtat!!! Vill krama honom men ni får göra det åt mig... Kram!

2011-06-16 @ 22:21:56
URL: http://whipparna.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0