Wikellis Liam O'Milo

Ja, jag är riktigt van vid att vara hundägare nu. Man planerar utefter Liam, och hittils har det inte varit några problem. :-) Jag trodde det skulle vara mycket svårare än så här, även om det vid vissa tillfällen varit sådär med motivationen. Men allt går bra och vi mår bra båda två. Somnar han inte i sängen med mig så känns det tomt. Man är van vid att vara två, och de dagar man inte har honom känns det anorlunda. . Fäst är jag, riktigt ordentligt. Han är min lilla pärla!

Vi firar vecka tio, jag och Liam. Tiden går fruktansvärt fort. Satt ner någon dag innan familjen kom och hälsade på för att rensa ut bilder till dem. När jag ser på bilderna från de första veckorna och jämför med nu, är det inte samma känsla man har för Liam som nu. Han var så skällig och orolig i början. Testade mig och kollade av vem jag var och vart mina gränser går. Och med tiden har man pälsat på sig, satt sina gränser och framförallt lärt sig Liam utan och innan. Nu ser jag honom som allt mer stabil, och jag är sällan på vakt, för jag vet att han sköter sig. 

Han är en busig liten själ, men hittar sällan på några hyss. Någon matbit man glömt har väl slinkit ner i min kära whippets mage då man inte sett på. Men i de tillfällen har man bara sig själv att skylla. :-) Han växer och är allt mer stabil ren psykiskt, som jag tjatar om nästan hela tiden.. Men det är så skönt att kunna känna utveckligen och verkligen leva på den. Jag är stolt över grabben som bor i mitt hem, och jag behöver aldrig vara orolig när jag lämnar bort honom. Underbara vänner, och underbar hund! /Martina

Jag älskar mitt lilla lejon jag fick av husse och matte. Jag kastar omkring med det i luften, snuttar på hans tussiga man, och tuggar på honom så man piper. Tjejen gillar också lejonet så vi tjivas lite om det ibland, men jag får det alltid tillslut.. :-) Eller så leker hon bara så, men hur som haver så är det kul att tjivas lite. Eller busa... hur det nu var. Jag har varit ute mycket och kastat pinne. Vädret börjar bli fint även om snön har tittat in, men det gör inget för jag älskar snö. Brukar springa runt, runt , runt med kopplet på mig för att det är så kul. Så brukar tjejen sparka snö upp i luften, och jag försöker fåna de. Men snö är listigt, för det särar alltid på sig och försvinner... Undra vad snö är förnågot! Är snö ett djur? /Liam

Du lyckades bra med

Vilken otroligt kul helg! Har fått höra att Liam utvecklast stort och att han ser mig som sin matte, och detta värmer i hjärtat må ni tro! Jag är galen i Liam och jag tror att Liam är lika galen i mig. Den senaste tiden med Liam har kännts otroligt bra då han verkar mer lugn och harmonisk, inte lika skällig och framförallt trygg och hemmastadd.  Att träffa familjen var otroligt kul, och jag är så glad för alla nya saker. Sitter och pluggar vid datorn och sneglar ut i köket på min fina blomma ibland.  

Liam ligger och sover i sängen. Han är fortfarande trött, så jag tog hans katt täcke och bäddade om honom. Då knorrade han och tryckte med tassarna på mina ben för att kunna komma fram med magen. "kliii kliii, snälla!" Klart han får kli och puss. Kröp ner en stund bredvid honom för att kramas. Massa nöjda knorr. 

Liam är galen i sin nya leksak. Den är så kul att kasta med, och han blir verkligen som en liten valp när han leker. Ögonen lyser sådär glatt och han roar sig själv med att kasta runt den. Drar den lite i håret och försöker tugga på bakdelen för att få pipljud. En till som är jätte glad över leksaken är jag, då den inte piper lika mycket som kossan. Kan vara lite sådär smått irriterande om man sitter och pluggar eller kollar på tv, för man hör knappt vad som sägs eller vad man själv tänker. Men oftast gör det ingenting, för Liams glädje av att leka med leksaker överväger. Han är så fin, lilla skrutten! :-) /Martina

Åååh, jag hörde att Oscar blivit glad för sina gotte grejer. Jag la ner min själ och mina smaklökar i att sätta betyg och skriva fina beskrivningar till honom. Var så himla kul att busa i sängen med min brorsa igår, men nu är jag nöjd att jag får ha den för mig själv. Jag ligger så skönt under täcket att jag enbart vill sticka ut nosen för att få luft. Bus tjejen pussar på den ibland när hon går förbi mig. Det tycker jag är festligt! /Liam

Idag kom Katta, Micke, Eliott och Oscar hit! Hela familjen, åh vad vi har längtat! Städade hela lägenheten tiptop ren och stod och skurade lite på balkongen när det ringde på dörren. Åh, vad kul! Vi tog en fika i köket och pratade lite. Liam och Oscar fick varsin grisfot att smaska på och vist blev det bus utav hela kalaset. Liam ville ha det Oscar hade, och vise versa. Efter fikat visade vi Liams favoritfält, samma fält som vi visade Justus igår. Där sprang Liam och jagade bollen, medans Oscar mest struttade runt och kollade läget. Så fina vovvar! Vi gick hemmåt och lämnade både Oscar och Liam hemma hos mig för att äta lite på Chicki mama. Supermums, jag lär vara mätt för resten av mitt liv känns det som nu. 

Även Eliott fick äta av vår mat när han vaknade. Mumsiga gurkbitar som han snuttade lite på.  Vi gick sedan hem till vovvarna för att säga lite hej då osv. Klockan sprang för fort tycker jag. Så otroligt kul att träffa hela familjen och det är jag säker att Liam tyckte också. Han var så glad och hoppade upp och ner när hela familjen kom. Sprang omkring med Oscar och visade "här är min säng," och "här är min biabädd, och min nya vattenskål". 

Och så fick han massa goda hjortben, en liten torka tass duk och annat gott. Och jag fick en jätte fin påskblomma av familjen. Så gulliga de är! Lekte lite med både Oscar och Liam innan de åkte. Visade tålamodsövningarna jag övat med Liam och han visade stolt upp sina kunskaper helt felfritt även om Oscar var i krokarna och kunde norpa upp godisbiten så låg liam kvar stilla och lugnt. Kul! :-)  Vi har vilat lite och nu snart är det hockey! Liam ligger och snuttar än, han är super duper trött efter helgens alla kalas stunder! /Martina

Åh vad kul det var att träffa familjen! Och jag fick springa efter bollen tills tungan var som en lång slips. Jag såg till så att alla var med när vi gick hem. Försökte hämta Micke när han tog en omväg med barnvagnen för att komma upp från fältet, men det fick jag inte. De sa att han kommer snart, och det gjorde han iof, men det är viktigt att alla är med! Nu är jag så trött.. Undra när jag får hjortben! /Liam

 

Whippet träff på fotbollsplanen!

Fick höra att Justus och husse var i stan idag så jag tog kontakt med dem för att träffas och kasta lite boll. Justus och Liam var superglada och sprang omkring och busade på fältet. Justus vågade aldrig ta bollen, så Liam hade den mest för sig själv. Chrille ville komma förbi med sina två whippar Jessie och Milo. Super kul att träffa Milo och Jessie igen. Dans, voff och glada hundar! Underbart att vara ute och träffa andra whippets, och framförallt super skoj att äntligen få träffa Justus! Bilder och filmer från vårat lilla kalas finns nedan. :-) /Martina

Justus och Liam leker.

Vecka 9 har snart gått och jag tänkte att en liten utvärdering kunde vara på sin plats.

Jag försöker att uppdatera och skvallra så mycket det går, men det blir mest om vad vi gör, folk vi träffar, ställen vi besöker eller annat. Som många vet lägger jag ner min själ i att öva med Liam och hans små laster. Mycket fokus på att få bort snappandet efter folk som går förbi, även på hundmöten. Brevbäraren och när det ringer på dörren är också ett litet moment där Liam blir hyper och skäller. När folk kommer hit på besök hoppar han alltid upp på dem och det uppskattas inte alltid då jag har vänner som 1. aldrig träffat Liam, 2. är lite hundrädda. 

Snappa efter folk.
Detta är väl det jag lagt mest fokus på då prommernaderna inte blivit avslappnade och roliga iom att man inte kände att man kunde lita på att Liam lät bli. Det har hänt att han snappat efter personer, och en gång blev jag lite rädd när han kom åt en tjej i baken. Helt oväntat. Det var nog då jag insåg att detta problemet får vi nog ta tag i på allvar, för det väger ganska mycket i att kunna slappna av och gå i lugn och ro med Liam utan att oroa sig när någon går förbi. Likadant med barn som springer förbi, eller cyklar. Klickern var något jag var lite skepptisk till. Trodde inte det skulle funka så värst bra på Liam, varför vet jag inte utan det var bara en känsla. Kanske i sammband med att han blir "okontaktbar" under de tillfällen det inträffat, och att det sker så snabbt. Långa rundor, klicker, och envishet. Jag skulle nu efter 6 veckor utan att något snappande inträffat säga att problemet är borta. Cyklister kan cykla förbi bakifrån och Liam bryr sig inte speciellt mycket. När vi går förbi någon syns det att han är nyfiken och sträcker lite på sig för att få en sniff av personen, men inte mer än så. Han vet vad som gäller.

Hundmöten.
Detta är väl något jag kämpar med nästan dagligen, men även om problemet kvarstår, så har stora framsteg gjorts. Även här är klickern ett utmärkt redskap i sammband med att inte dra i kopplet eller visa några som hellst känslor eller framförallt nervositet. Vi passerar och om han agerar felfritt, klick och sedan godis. Går han därimot upp i varv, börjar sträcka på sig, spänner sig och är fullt redo för att göra utfall gäller det att agera snabbt. Markera tydligt att nu gör du fel, sådär vill jag inte ha det. Och även om han blir hispig, skäller och blir knasig, så är han i alla fall kontaktbar. Detta var han inte i början när jag fick honom. Så en viss respekt har skapats för mig känns det som, och han lyssnar även om vi får hundmöte. Vid de tillfällen då mötande hund och dess husse/matte trots Liams skäll och hets, haft viljan av att låta dem hälsa, har jag aldrig låtit dem göra det förrens Liam är lugn och avslappnad. Jätteviktigt, annars tror han att han tjänar på att hispa upp sig och åla sig mot den andra hunden. Och ibland tar det tid, men tålamodet med en hund är människans bästa vän har jag fått lära mig. 

Brevbäraren.
Detta är lite svårt då man inte alltid är hemma. Men vid de tillfällen man är, är det faktist ganska lätt att agera då man hör när brevbäraren springer i trappen. Liam fäller upp öronen och visar väldigt tydligt att nu tänker jag skälla om det kommer något i brevlådan. Kommando "stanna", och han tittar på mig. När brevbäraren stoppar ner breven börjar Liam skälla och precis när han ska ila iväg till dörren säger jag "Nej, stanna". Han tittar oftast förvånat på mig, och jag väntar tills man märker att han stannar kvar, går sedan och hämtar posten. Följer han med, så börjar man om. "stanna," och gå ut mot dörren.  Problemet kvarstår, men även här börjar han förstå. Och jag förstår honom, då han aldrig bott i lägenhet innan och detta är ovant för honom. Därför är det för mig väldigt viktigt att lära honom redan från start att detta är inget du ska reagera och skälla på. Även om det är fullt normalt att vakta, så måste han förstå att det är fel tillfälle att agera på. Det är inte farligt med brev.

Ringklocka och besök.
I början av Liams vistelse här gjorde jag inte mycket åt att han skällde på ringklockan och att han hoppade upp på folk mer än att säga "gå ner". Men med tiden insåg jag att även detta kan tränas bort. Hade en liten teori om att han ska sitta ner och vänta i hallen medans jag går och öppnar, men det funkade i 2 fall av 10, och för mig är det förlite. Höll ändå kvar vid denna övning i ungefär en månad, och då den kostade förmycket, och gav förlite tillbaka insåg jag att jag måste byta ut detta mot någon annat. Såg på hundcoachen och fick ett superbra tips som vi kör med nu varenda gång det ringer. 

1. Det ringer på dörren och Liam far upp och skäller. Springer mot dörren och vill att man ska öppna. 
2. Man tar godis, (eller har det i handen då man vet att någon kommer.)
3. Man kallar tillbaka honom till vardagsrummet, säger "tyst, och stanna". 
4. När han väljer att sätta sig ner av egen vilja, kastar man alla godisar över hela vardagsrummet och han börjar ivrigt att leta upp godisarna. 
5. I lugn och ro kan man öppna dörren och hälsa på den som kommer, Liam letar fortfarande.
6. Liam har letat klart och kommer ut i hallen för att hoppa upp mot personen och hälsa. Här gäller det att vara uppmärksam och agera snabbt.
7. Man säger "stanna" och nuddar eller puttar lite lätt på hans bröstkorg så att han förstår att när jag sa stanna förra gången menade jag att du skulle stanna tills jag sa till.

Han har lite problem med punkt 7 för han vill så gärna hälsa. Men samtidigt har vi börjat för drygt 2 veckor sedan med detta, och jag har inte haft mycket till besök under tiden. Ser dock stor utveckling här om man jämför med hur det var förut. Det gäller att vara klar och tydlig med vad man vill och aldrig låta han komma förbi ett kommando.  Anser att denna övning är bra på Liam då den tar bort hans fokus på dörren. Jag har hopp om framtiden. Jag tror att vi kan komma så långt att han slutar skälla när det ringer eller kanckar på dörren att han bara sätter sig lugnt ner och väntar. Ring/knack = godisregn, och detta är mycket roligare än att se vem som kommer. Stannar han dessutom kvar blir det ännu mer berömm och eventuellt lite lek och annat skoj, just för att signalera att nu skötte du dig perfekt! 

När jag sitter och tittar på bilderna när Liam kom får jag lite av en overklighetskänsla. Allt känns så anorlunda. Han har nu de senaste veckorna slutat agera svans efter mig. Han är mer avslappnad och är mer och mer för sig själv, även om jag pysslar med något. Liam är en social hund, och att han är det är inga problem för mig. Kul när han vill vara med och leka med dammsugaren ect. Men för hans egen del är det bra om han kan koppla bort mig också för att inte hela tiden behöva ha koll på vad jag är och vad jag gör. Det måste vara jobbigt att känna så.  

Jag blir mer och mer trygg med Liam, och i en kombination av stora och små steg känner man att man är på rätt väg. Och hur lång vägen är spelar väl ingen roll så länge det finns utveckling. För mig känns Liam mer lätthanterlig nu än någonsin, och då menar jag inte att Katta och Micke på något sätt agerat fel, eller gjort fel eller ens varit i närheten av att göra fel med Liam. Jag har mycket tid, jag har mycket ork, och jag har bara mig själv och Liam att ta hand om. Detta gör att det finns så mycket rum för att göra alla de här sakerna jag gör med Liam, och det är nog där lösningen på det mesta ligger. Tid. . Jag är tror nog även att han trivs bättre med att vara ensamhund, och framförallt att den andra hunden mår bättre av det också då Liam tar sin plats på jorden, om det så skulle betyda att knuffa undan en annan hund åt sidan.

Hur som haver. Liam är en fantastisk hund, och som jag sagt 100 gånger, och kommer säkert säga 100 gånger till  är att Katta och Micke har gjort ett jättefint jobb med Liam. Det råder ingen som hellst tvekan om det. Man får inte glömma att det är dom som lagt ALL grund för Liam. Allt han kan är deras tid och energi sedan han var en liten valp! /Martina

Hallå! Vet ni? Justus är i min stad! Vi har ringt husse, men han hade inte telefonen på. Hoppas, hoppas, hoppas jag får springa med honom ikväll! Det vore så otroligt kul! Chrille ville också vara med, och Jessie med. Chrille har tydligen TVÅ whippetkillar, och om dom följer med blir det värsta grabbkvällen! Jag, Justus, Milo och Jessie! Åh, vad roligt! Och i morgon kommer familjen! Hurra! Detta kommer vara den bästa helgen i mitt liv! /Liam

 
Soldykarn!

Trött Jesus-Liam.

Lämna Sigge på 
stationen! *gnyy* :-(

Omkring en vecka sedan jag och Liam bloggade. Anledningen till detta är att Liam varit hos Martin och Maya hela helgen, och jag tagit tåget till annan ort. Martin och Maya sa att Liam varit hur duktig som helst, men att de inte uppskattade äggskal i sängen. Busfisen hade kommit åt soptunnan och tuggat äggskal i sängen när de inte var hemma. mmm, mysigt!

De hade besökt stadsparken och Liam hade till och med fått vara hos Martins hund-tokiga föräldrar under tiden de stod på loppis i lördags. Vilket äventyr! Martin och hans bror David hade kastat boll med Liam, för de kastade mycket längre än Maya. (Jo men vist känner man igen det där.. Tjejer och kärringkast, Maya jag klandrar dig inte! ha ha! ) Liams helg var supermysigt, och han hade fått massa gott hundgodis och tuggispinnar som jag skickat med. Säger som Katta sa till mig ; Skäm bort honom hur mycket ni vill! Och tänka sig, han har till och med fått sova i Martin och Mayas säng! Vilka snälla människor du har varit hos i helgen, Liam!

När jag hämtade Liam igår var jag som ett barn. Helt pirrig av saknad och kunde knappt bärga mig. När jag ringde på dörren hörde man Liam tassa ut i hallen och börja gny lite.. "åh, tjejen är här, jag hör att det är hon! Hallå, Maya öppna!" Lyckomöte med lillkillen som for upp på mig och gav mig en hundpuss på näsan! Satte mig på huk när han lugnat sig (trodde jag) men då blev han så glad igen att han hoppade på mig så jag hamnade på rumpan. :-) Inatt har vi sovit näära nääära, och  när jag vaknade låg Liam och jag nästan omfamnade. Han brukar alltid sova vid mina ben. Men nu hade han kringlat ihop sig vid min överkropp och knorrade gott när vi vaknade. .  Sötfis!

I torsdags var vi hos vetrinären igen för att göra en vanlig koll.. Tydligen behövdes det för att få ut clomicalm. Stackarn var supernervös, men det var inte jag. De hjälpte till att klippa klorna på Liam också även om de sa att det inte behövdes ta så mycket. En liten trimm helt enkelt! :-) Liam var duktig så jag köpte hundkex och annat gott till honom. Kan inte förstå hur godislagret kan ta slut så fort.. Men samtidigt vi tränar ju endel.. /Martina

Jag har haft en sån super helg! Hur super super kul som hellst! Fått godisar, och tuggisar, och kastat boll, tittat på djur, hälsat på folk . . Ah, det har hänt så mycket att jag inte vet vart jag ska börja berätta om. Tror tjejen berättade det mesta. :-) Nu ni, nu kan man räkna dagarna! Bara 5 dagar sen kommer Husse , matte och resten av familjen! Guuud! Och Oscar har blivit äldre sedan jag var borta! Storebrorsan är stor nu! Större än sist! Undra om vi förberett en överraskning till honom när de kommer? hi hi hi! /Liam

 
Jag tog din plats så att 
du slutar läsa bok. Bra va?

 
Solsökarsötnos!
Undra vart vi ska. . .

Åh nej! Är vi här igen.
Gud vad taskig du är!

 
Du är inte min bästa
vän just nu . . .

Något dåsig, en aning hosta, och ingen röst. Mår skrutt, och hostar så mycket att jag får ont i huvudet. Igår var det strålande solsken så jag bet ihop och gick ut med Liam på innegården för att låta han vara lite lös. Gud så glad han var, sprang omkring och var helt vår-tokig. Blev väl inte mycket till lek från min sida, men han klarade sig själv. Han hittade någon kastanj som var väldigt roligt att voffa lite på, för den var rund och bara låg där. . ha ha. 

Sen var det dusch dags, och han gör inte alls mycket motstånd vid dusch så jag förstår inte vad jag gjorde fel första gången när jag inte fick det att gå igenom. Han blev ren och tussig, nästan lite fluffig, och skällde inte alls efter dusch utan låg mest och njöt när jag massagade med handduken. :-) Gott 

På kvällen kollade vi på hundcoachen och jag hade verkligen gjort mytt yttersta för att inte missa det avsnittet. Handlade om en hund som skällde på ringklockan, folk som går i trappen, och brevbäraren samt blev superglad när folk kom. Och det där känner vi igen. . Och jag har försökt träna på det där, men inte kommit längre än till att få honom att sitta tills jag hälsar på den som kommer.  Men igår fick jag en väldig inspiration, och jag längtar nästan lite tills någon kommer och hälsar på bara för att testa. Och det är inte så att jag ser liams besöksglädje som ett problem, men det är ju det där om att alla inte kanske är hundvana. Alla gillar inte att få en superglad Liam hoppandes och pussandes på sig! :-)

Jag har svårt att låta bli att fnittra när jag filmar Liam, och det kan ha att göra med att man filmar ljusa roliga stunder. Ha  ha ha.. Han är ju så fantastisk! I klippen nedan försöker han få ut den sista mjukosten som finns kvar i leksaken. Och jag måste säga att det är ju ett kreaktivt sätt att lösa uppgiften på! :-D /Martina

Liam är en smart kille!

Det har varit superskönt nu när tjejen varit sjuk. Man får ligga i sängen hela dagen, och ibland läser hon lite, då kryper jag upp och tränger mig in för att få en skön plats nära i soffan. Sen sover man, sen tittar man på tv och dricker saft. Sen läser man och får lite kli på magen. Så här borde det vara jämt! :-D I söndags var jag så trött att jag somnade mellan tjejens ben på täcket.. Det tyckte hon var lite roligt för jag såg ut som en jättevalp. Jag är nog lite jättevalp! :-D I går hade någon satt en sverigeflagga i en bajshög. Undra varför... Den kanske fyllde år? /Liam

Du får inte bädda rent säger jag!

 
Nyduschad pälstuss! <3

Före tvätt.              Efter tvätt.     

Liam är verkligen förälskad i pip-kossan Matte tagit med sig hit. Vi brukar leka med den, eller så ligger han och tuggar på den så att det piper hela tiden. Liam blir verkligen som en liten valp när han leker med den. Så fort han ser att det är lekdags med kossan viftar han på svansen och ler med hela kroppen. Så länge man leker lugnt får man busa. Blir det hisp, megastress och vov-vov får man avbryta. Om han går upp i varv förmycket dvs. 

Dagarna går så fort, och det är tur att man alltid har med sig en kamera, annars hade jag glömt hälften av det som hänt under dagen när man ska blogga om det. Igår stötte vi på en jättesöt unghund. Bild på han finns nedan, minns inte ras, men kan det vara en engelsk bulldog? Har för mig hon sa det... Liam tyckte inte om honom alls, men matte frågade ändå om de fick hälsa trots att jag hade en skällande vovve i kopplet. Och det fick dem när Liam lugnat ner sig. . Den andra hunden blev så glad och lekfull att han började sjunga, och en något förvirrad Liam ställde sig bakom mig och ville inte synas mer. . he he . . Direkt efter det stötte vi på Nemo och hans husse igen. . . Åååh, så himla fin och nett! Pratade lite med husse och gick sedan vidare.

Idag har vi gjort mycket. Var uppe vid 05:30 och jobbade till 09:00 , något lönt? nae, men jag var iaf uppe i tid. Gick sedan hem till Liam och pluggade en stund. Efter det gick vi ut och bollade lite på innegården här nedanför. Liam tyckte det var så roligt att bolla, så när vi skulle leka sök började han leta efter bollen istället för godisarna! :-)

Efter det kröp vi ner i soffan en stund och Liam borrade in hela huvudet i nacken på mig! Jättevarmt och mysigt att han en snuffande långnäsa i ryggen som andas varmluft! Åh, sikken mysfest! Efter det bäddade jag ner lillkillen bland filtar och lakan för att baka paj och brownies! /Martina

Pip, pip , piiip pip, pip pip pip, åååh vad roligt, pip piiip pip pip! Jag älskar den här saken matte lämnade med sig i Januari.. Ja, .. tänk vad tiden går. Jag har varit här länge nu.. Fast snart, snart kommer de! :-D Åh, jag ska visa Oscar hela mitt fält här nere, och mina tennisbollar som tjejen köpte när jag kom! Jag ska visa soffan jag alltid snufflar i och mitt älsklingsflufftäcke tjejen har här! Sen ska jag visa mitt ben, och min innegård här! 

Igår var vi hos Johan igen och kollade på OZ. Så himla spännande. Det var så spännande att jag la mig på Johan och tjejen.  hi hi hi.. Allt för lite klapp på magen. Och det fick jag! :-D /Liam

Den sjungande hunden.

 
Nemo och husse i språng
till affären! Titta den vita tigern! :-D

Igår gjorde vi ingenting, idag gjorde vi ingenting. Förutom att göra sån jag egentligen inte borde göra, utan mer sätta mig och plugga. Har mått lite kass nu i några dagar, men det verkar inte slå ut till någon vidare feber-hosta-snora sjukdom. 

Idag var jag och pappa på Ikea och lunchade. Voffar får tyvärr inte följa med på sånt. :-( Men jag hade med mig något hem till lillskrutten. :-) 2 fina nya mat och vatten skålar. Perfekt.. Så nu kan jag få min salladsskål tillbaka. hi hi hi . . Liam har varit som ett barn idag. Skuttat omkring och lekt med pip-kon. Varit med mig att rensa ur saker och plocka undan. Nyfiken i en strut! Ikväll blir det inte många knop heller för den delen. En aning mör.. /Martina

Nemmen! Nu har jag fått nått igen! Tjejen har köpt matskålar med voffar på! Precis som jag! Jag är ju en sån . . Voffe alltså! Jättefina och tänk så mycket mums som kommer ligga där i om en stund! Tjejen har gjort jättefint här hemma så jag ställde mig och busade till hela den nybäddade sängen! Lite ska man ju få busas. Vi har lekt massvis idag, fast bara inomhus. Eller mest busat vill jag säga. Tjejen har skrattat mycket åt mig, då blir jag glad och propellar med min snärtiga svans! /Liam

 Bild från igår

Bäst att ha pipisen med 
när man äter . . 

I Fredas kväll var vi hemma och mös framför tvn. Liam verkade lite rastlös så jag tog fram en pip-leksak till honom. Video finns på detta. Otroligt kul, men det var lite svårt att se lets dance. :-) Vi somnade båda två runt 23 tiden och vaknade tidigt. Städade lägenheten och övade kloklipp. Jag kämpar vidare med detta för jag är lite svag vad det gäller detta. Tycker det är lite obehagligt men visar ingenting. Är som jag fått råd om att vara envis och vara lugn men har ändå inte lyckats klippa hans klor..

På eftermiddagen var vi ute och Liam var lös på fältet. Sökte lite godisar och kastade lite boll. Fick hundmöte på vägen hem och han blev hispig. Men hundens matte stannade kvar och frågade om de fick hälsa. Så när Liam var lugn och avslappnad fick de nosa på varandra men tillslut valde Liam att totalt ignorera den andra hunden. Tack till hundmänniskor med förståelse och som erbjuder det bästa sätt att få Liam att förstå att hundar är inte farliga. Man behöver inte vara rädd.. Tackade och gick hem. På kvällen gick vi till Chrille och Jessie. Där skulle det övernattas för jag skulle jobba på natten så jag ville inte att han skulle vara själv. Enligt raporter från Jessies husse var de lite si sådär, men Liam lugnade ner sig och la sig i hallen en stund.. Måste erkänna att det var väldigt tomt och tråkigt när man kom hem runt 03 och ingen som värmde upp sängen hemma. :-(

Vid 11 tiden gick jag för att hämta Liam och för att gå en längre prommenad. Här skulle övas hundmöten, så vi gick runt den hundtäta rundan runt Munksjön. Vilket äventyr! Klickern var framme och rask takt och en lite envis tanke från min sida att detta ska vi lösa. Nu ska vi öva! Och det gick otroligt bra.  Fick fyra hundmöten och Liam visade bara tecken på nyfikenhet. Passerade hundar galant, klick, och godis! Han förstod vad som gällde från första början.. Efter halva rundan stötte vi på brandmän som var ute på isen för att rädda en svan. Detta stod vi och tittade på en stund och pratade med en dam i 50års åldern. Hon var så trevlig att vi tog följe resten av biten och pratade. Hon frågade om Liam var en vinthund och hur gammal han var, och vi pratade om kommunen i det stora hela. Samhällsfrågor ect. Väldigt intressant och frukansvärt kul. 

Mot slutet på prommenaden mötte vi en Jack russel. Åh, Liams favorit hund att skälla på. Han försökte sträcka sig mot hunden och blev lite hispig men skällde aldrig. Då var jag ganska sträng och klickade inte för han agerade inte rätt, så jag ansåg att det inte var rätt att belöna. Men ändå, stora framsteg. Otroligt stora framsteg. Var så glad att jag ringde Katta och kvittrade om Liams lilla prommenad. Jag är så otroligt glad att jag ville jubla.

Efter detta var det dags för kloklipp. Och det började väl som vanligt, men jag gav mig attan på att det skulle fasen funka nu. Jag ska, ska, ska... Gav nästan upp, tog en paus, och försökte igen.. Till slut sa jag "Liam, lägg av.." Och då bara gav han med sig.. Jag klippte lillfisens klor idag med andra ord. Helt själv! Jag är så stolt över mig själv, och över Liam. Jag börjar förstå honom mer och mer, och det gör det lättare i alla sorters träning. Dagen idag har varit för mig en brytpunkt i väldigt mycket och gud, om ni förstår hur lycklig jag är! 

Utöver detta så har Liam duschat. Eller jag och Liam har duschat kan man väl säga. Och även då skötte han sig bra, förra gången misslyckades jag, men idag stod han helt stilla med huvudet vilandes mot min axel. Efteråt var det super-spring i lägenheten. Rullade sig i sängen och i soffan som jag redan förberett. Katta nämnde något om detta i telefonen. Tack för det :-)

Skön helg, väldigt skön. Väldigt glad och lycklig.. Väldigt förtjust i Liam och denna känsla bara växer och växer. Både Liam och jag växer.. Stegvis gör vi framsteg båda två och det handlar oftast om att hitta rätt kommunikation och bra råd från hundvana vänner och givetvis fantastiska familjen i Malmö! /Martina

Pip-maraton!

Himla konstiga tjejen! Först lämnar hon mig hos han som inte är rädd för mig och Jessie. Sen hämtar hon mig dagen efter, och sen klipper hon mina klor! Och inte nog med det, hon tyckte jag luktade illa, så jag var tvungen att duscha! Kom igen, jag luktar väl inte illa? Varför måste man duscha för? Helt konstigt.. Vi ska gå över till Johan och kolla på OZ. Det har jag längtat efter.. Undra hur det går.. Snart kommer familjen! Jag längtar varje dag nu. Super kul! Och jag har nosat på en hund, tänka sig! Men han var inte så rolig.. Mest större och svart.. Men tjejen blev glad.. Vad gör man inte för lite glädje? hi hi hi /Liam

     Söt whippet-rumpa.            Jag gillar inte att dusha!